Världs- kultur- museet

KUND: Statens Fastighetsverk
ORT: GÖTEBORG
ARKITEKT: Brisac Gonzalez Architecture

I december 1996 beslutade riksdagen att staten från och med den 1 januari 1999 skulle ta över ansvaret för Etnografiska museet i Göteborg. I samband med detta beslöts även att ett nytt museum, Världskulturmuseum i Göteborg, skulle byggas kring samlingarna från Etnografiska museet, men med en mer tvärvetenskaplig inriktning. En internationell arkitekttävling hölls under 1998 och 1999 där totalt 227 förslag deltog. Som vinnare utsågs Brisac Gonzalez Architecture med förslaget Ice Cube.

Byggnaden

Världskulturmuseet uppfördes direkt söder om Korsvägen. Byggnaden innehåller framförallt utställningslokaler, magasin och mötesrum men även en restaurang, en butik, bibliotek, verkstäder och kontor och omfattar ca 9 000 m2.

Inomhusklimat

Eftersom museiföremålen är mycket känsliga är kraven på inomhusklimatet hårt ställda. Temperaturkravet i utställningslokaler och magasin är 21 ± 2°C. Kravet på den relativa luftfuktigheten är mellan 40 och 60 % med en dygnsvariation på maximalt ± 5 %. En flexibel installationslösning, välbeprövad och driftsäker var också krav som ställdes inför byggandet.

Röranläggning

Värmesystemet är indelat i fyra huvudgrupper. Vintertid blåses övertempererad luft in mellan fasadglas och gardinen på ljusgården för att för förhindra kondens och kallras. Utställningslokalerna värms med hjälp av cirkulerande luft, övriga lokaler via radiatorer eller golvvärme.

Totalt kyleffektbehov för komfortkyla är ca 375 kW.

För att jämföra olika kyltekniska alternativ har livscykel-kostnadsanalyser utförts. Fyra alternativ med olika köldmedier – som bedömts likvärdiga ur miljösynpunkt – studerades och valet blev propylen resp. propan som köldmedium.

Kylanläggningen är uppdelad på ett vätskekylaggregat med propylen och en värmepump med propan som köldmedium. Värmepumpen används sommartid som kylaggregat. Kylanläggningarna är uppbyggda som helt indirekta kylsystem. Komfortkylan distribueras via ett köldbärarsystem med vatten som köldbärare till luftbehandlingsaggregat och shuntgrupper för kyltak etc.

Värmepumpen hämtar sin energi ifrån 10 st borrhål i berget under huset. Köket förses med kyla via ett vätskekylaggregat med propan som köldmedium. Köldbäraren består av propylen, glykol/vattenblandning.

Sprinkler

Hela byggnaden förses med ett heltäckande sprinklersystem enligt RUS 120:4. Sprinklersystemet i utställningslokalerna är ett förutlösningssystem aktiverat av rökdetektorer. I resten av byggnaden används ett våtrörssystem.

Luftbehandlingsanläggning

Luftbehandlingssystemet består i huvudsak av tre luftbehandlingsaggregat. Luftbehandlingsaggregatet som försörjer utställningsgallerier utrustas med en befuktningsdel med befuktningsdysor som är anslutna till tryckluft och renvatten. För att upprätthålla de ställda klimatkraven i utställningsgallerierna är det installerat ett cirkulationsaggregat per utställningslokal innehållande blandningsdel, filter, kyl- och värmebatteri samt fläkt. I utställningslokalerna tillförs luften med takdiffusorer. I atriet tillförs luft i en stor trappa som även används som sittplats vid föreläsningar.

Miljö

Då Statens Fastighetsverk är en beställare som ställer höga krav på miljöarbetet redovisar vi de aktiviteter och åtaganden som vi avser att genomföra i en miljöplan för VVS. Dessa åtaganden är:

  • Att aktivt verka för att byggnaden utformas så energieffektivt som möjligt med hänsyn till den tänkta byggnadens förutsättningar vad avser klimatskärm, installationer och verksamhetens krav etc. Utgångspunkten är en energianalys av byggnaden.
  • Byggnadens energianvändning (värme- och elanvändning) jämförs gentemot nyckeltal för byggnader med likartad verksamhet.
  • Kritiska systemval utvärderas och analyseras ur ett livscykelperspektiv med hjälp av livscykelkostnad (LCC).
  • Material och produkter väljs i enlighet med ovannämnda dokument. Projektspecifika hänsyn tas, där bland annat även kostnadsaspekten vägs in.

Studier av ljusgården

Mot sluttningen upp mot Liseberg innehåller byggnaden en ljusgård. Ett antal byggnadsdelar korsar eller sticker ut i denna ljusgård på olika nivåer för att skapa ett ”inre landskap”. Redan från början av projektet insågs de svårigheter som fanns med en stor ljusgård. Främst med värmeöverskott på sommaren och kallras på vintern. Temperaturkraven i den övre delen av ljusgården är inte alltför hårda (18-28°C för vinter respektive sommar) med undantag för en av de utskjutande byggnadsdelarna som används som mötesrum. Avancerade klimatsimuleringar har utförts för att analysera temperatur och lufthastigheten i rummet orsakad av både tilluft och vädringsluckor. Resultatet blev ett screentryckt glas i taket, ett klart solskyddsglas i fasaden, en invändig gardin som används både på sommaren och vintern samt öppningsbara vädringsluckor. Gardiner och vädringsluckor styrs av ett datoriserat övervakningssystem.

instagram

  • Energi & Miljö
  • Göteborg
  • Kalkyl
  • Kyl- & Värmeteknik
  • Sprinkler
  • Styr & Övervakning
  • Teknisk Förvaltning
  • VVS-Projektering