Senaste nytt inom EU taxonomin

Nyhet

I onsdags den 21:a april gav EU besked kring de senaste besluten tagna för EU taxonomin.

Beskedet gör fastighetsbranschen glada. Det kritiserade förslaget; att endast befintliga byggnader med energiprestanda A ska räknas som gröna, uppdateras nu genom gårdagens beslut till att även inkludera de fastigheter som tillhör topp 15% i Sverige.

Detta påverkar förstås möjligheten till grönt kapital väsentligt eftersom det första förslaget endast skulle innefatta ca 1-2% av det svenska beståndet. Det nya förslaget gör att Sverige som föregångsland inom grön finansiering kan fortsätta vara en föregångare.

EU taxonomin är en del av EU:s gröna tillväxtstrategi, den så kallade EU’s Green Deal, och är ett verktyg för investerare i omställningen till en grön ekonomi som lever upp till Parisavtalet och EU:s mål om klimatneutralitet 2050. Taxonomin hjälper investerare att kunna klassificera vad som är hållbart och inte genom kriterier för väsentliga ekonomiska aktiviteter inom de mest utsläppsintensiva branscherna i EU.

Bengt Dahlgren följer utvecklingen av EU taxonomin noggrant och uppdaterar vårt taxonomiverktyg för att stötta bolag att kartlägga och ta fram åtgärdsförslag för att leva upp till taxonomin.

”Vi ser väldigt mycket hända just nu på marknaden kopplat till den så kallade gröna samhällsomställningen. Fler och fler fastighetsbolag försöker navigera sig fram till vad som gäller och vad som ska göras kopplat till EU taxonomin och att utveckla klimatstrategier i linje med Parisavtalet och sin egna affär. Här har vi en stor roll att guida och stötta våra kunder i den föränderliga tiden”, säger Daniel Oppenheim, hållbarhetsstrateg på Bengt Dahlgren.

I ljuset av de regulatoriska kraven och en bransch som börjar ”tuffa på” framåt i en alltmer konkret takt så har även EU tagit fram ett förslag för den nya ”Corporate Sustainability Reporting Directive” (CSRD) som skärper det befintliga direktivet kring hållbarhetsrapportering (NFRD). 40 000 fler stora bolag ska omfattas av det nya direktivet. Även mindre till medelstora listade bolag kan förvänta sig ökade krav.

De senaste beskedet kring EU taxonomin för fastighetsbranschen är en mindre, dock väsentlig, uppdatering för en annars solid grund, dvs:

Taxonomins 6 miljömål:

  1. Begränsning av klimatförändringar
  2. Anpassning till klimatförändringar
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Övergång till en cirkulär ekonomi
  5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av mål 1 & 2 samtidigt som den inte väsentligt skada något av de andra målen. Dessutom ska bolag leva upp till minimumkrav inom hållbarhet.

Inom fastighetsbranschen har följande ekonomiska aktiviteter och kriterier identifierats som väsentliga för att klassas som gröna byggnader:

Miljömål 1:

  • Förvärv och befintliga byggnader – energiprestanda klass A eller topp 15% av beståndet i Sverige
  • Nyproduktion – 10% lägre energiprestanda än BBR kraven
  • Ombyggnation – 30% lägre energiprestanda än innan ombyggnationen.
  • Installationer, underhåll och reparationer kopplat till
  1. a) energieffektiv utrustning,
  2. b) laddstationer för elfordon,
  3. c) att mäta och kontrollera energiprestanda i byggnaderna,
  4. d) teknologier för förnyelsebar energi

Miljömål 2:

  • Handlar i stort om att klimatanpassa sina fastigheter för fysiska klimatrisker med långsiktig horisont. Det gäller klimatbeaktande både vid:
  1. nyproduktion,
  2. ombyggnation,
  3. installationer, underhåll och reparationer av energieffektiv utrustning, laddstationer för elfordon, mät- och kontrollinstrument för energiprestanda i byggnaderna
  4. samt vid förvärv och i befintligt bestånd

Vad ska du göra?

  • Konsekvenserna för fastighetsbranschen är att ni kommer behöva förhålla er direkt eller indirekt till EU taxonomin eftersom det påverkar er förmåga till att resa kapital. Omdirigeringen av kapital till grön finansiering inom EU innebär att gröna produkter blir attraktivt att investera i.
  • Som stort bolag ska man inom ramen för Non-Financial Reporting Directive också rapportera hur stor del av omsättning, CAPEX och OPEX som ligger i linje med taxonomin. Det senaste beskedet 21 april 2021 från EU är att allt fler bolag kommer att beröras av kraven på hållbarhetsrapportering. Det nya Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) skärper det befintliga kraven som finns i Non-financial Reporting Directive (NFRD) som vi i Sverige brukar hänvisa till ”hållbarhetslagen”. Det ska inte bara beröra noterade stora bolag utan alla stora bolag. Små till mindre noterade bolag kommer också framöver beröras dock med hänsyn till dess storlek.

Sammanfattningsvis:

  • Identifiera hur ni påverkas av taxonomin och vilka förväntningar som era intressenter har på er
  • Kartlägg ert bestånd hur de möter taxonomins kriterier för mål 1 och 2 samt vilken påverkan de ekonomiska aktiviteterna har på övriga mål.
  • Identifiera GAP i väsentlig data att samla in för att ev rapportera proportionen; omsättning, CAPEX och OPEX i linje med taxonomin.

Egen reflektion:

EU taxonomin är verktyget för att översätta Parisavtalet till konkreta kriterier för vad som är hållbart och inte. Klimatforskningen har länge pekat på att inte tillräckligt görs för en grön omställning. Nu kan det blir mer tydligt vad som är greenwash och inte i en tid där termen ”hållbart” viftas med till höger och vänster. Jag har nedan pekat på ett par reflektionspunkter:

  • Regulatoriska krav har de senaste 10-15 åren haft en viss effekt för att forcera bolag till att strategiskt och operativt arbeta och rapportera på sitt hållbarhetsarbete. Men kopplingen mellan det finansiella värdet och det icke finansiella värdet (dvs hållbarhetsinformation) har varit vagt.
  • Tydliga värdeskapande drivkrafter, affärspotential och marknadskrafter har de senaste 10-15 åren parallellt drivit på företags hållbarhetsarbete. MEN i många fall har bolags målsättning snarare handlat om inkrementella steg framåt ÄN att harmonisera sina långsiktiga mål med vad som vetenskapen kräver i tex klimatfrågan och förstå hur man kan differentiera sig och skapa värde för sina kunder.
  • Genom bl.a EU taxonomin skapas en finansmarknad med gröna incitament och tydlig jämförbarhet, transparens och gröna kriterier för vad som får kallas hållbart och inte inom de koldioxidintensiva industrierna. Förhoppningsvis får vi framledes se mer än inkrementella förbättringar och istället nya affärsmodeller och stora kliv mot den snabba omställning som vetenskapen pekar på och som krävs.

Tidsplan framåt:

  • I december planeras det komma tekniska kriterier för övriga 4 mål
  • Jan 2022 ska berörda bolag börja rapportera i linje med taxonomin för miljömål 1 & 2 för verksamhetsår 2021.
  • Jan 2023 ska berörda bolag börja rapportera i linje med taxonomin för samtliga miljömål för verksamhetsår 2022

 

Av: Daniel Oppenheim, hållbarhetsstrateg Bengt Dahlgren

Kontaktperson

Daniel Oppenheim

Daniel Oppenheim

Hållbarhetsstrateg

Miljö & Hållbarhet

Stockholm

072-582 62 77
fornamn.efternamn@bengtdahlgren.se

Kontakta oss gärna genom att fylla i nedanstående formulär. Vi återkopplar alltid så fort vi kan. Skriv gärna vilken ort det gäller så kan vi hjälpa dig snabbare.