Klimatpåverkan byggnadsintegrerade solceller

Bakgrund och Projektbeskrivning  

HSB Göteborg strävar efter att bidra till uppfyllelse av FN:s globala hållbarhetsmål. Ett av de fyra fokusområdena som HSB arbetar inom är Klimat, där målet är att halvera HSB Göteborgs CO2 utsläpp till 2023. Målet ska uppfylls genom bland annat installation av solceller eller annan förnybar energi i samtliga byggstartade projekt från 2018. 

Inom HSB Living Lab har projektet Byggnadsintegrerade solceller genomförts, som syftade till att utreda byggnadsintegrerade solceller utifrån en ekonomisk och teknisk synvinkel.[1] Den här studien är en fortsättning på projektet Byggnadsintegrerade solceller, där perspektivet vidgas till att beakta miljömässiga aspekter med fokus på klimatpåverkan. 

Syfte och mål  

Syftet med projektet var att utreda och jämföra klimatpåverkan från fasadmaterial och delvis takmaterial med byggnadsintegrerade solceller. Resultatet ska kunna utgöra underlag vid beslut om fasadutförande vid om- och nybyggnation utifrån ett klimatperspektiv. 

Genomförande  
Resultat från bland annat HSB Living LAB-projektet Byggnadsintegrerade solceller och  examensarbetet Faktorer som bör vägas in vid investering av solceller - Miljöanalys av de  
vanligaste solcellerna på marknaden har kompletterats med LCA-beräkningar för fasadmaterial. Studerade solceller och fasadmaterial togs fram i samråd med HSB, där de vanligast förekommande beaktades i projektet:  

- Solceller: tunnfilmsolcellerna CIGS och CdTe samt Mono- och polykristallina solceller   

- Fasadmaterial: Cembrit, Swisspearl, Sten 

Klimatpåverkan från fasadmaterialen baserades både på specifik data från EPD:er,  miljövarudeklaration, och generisk data i de fall EDP:er saknades. Vidare har två olika typer av takmaterial beaktas: taktegel och takplåt. En jämförelse har sedan gjorts med avseende på klimatpåverkan från de olika fasadutförandena (med och utan solceller). Jämförelsen tar även hänsyn till den el de solcellerna förväntas producera i skilda väderstreck och lutningar (90 grader vid fasadutförande). Här har ett resonemang förts kring ett bokförings- och konsekvensperspektiv enligt önskemål från HSB 

 Slutsats  
Huruvida en solcellsinstallation är fördelaktig ur klimatsynpunkt framför fasadmaterial beror delvis på vilket perspektiv som tillämpas. Ett konsekvensperspektiv innebär att  solcellsel ersätter el på marginalen, som ofta består av fossila källor och därmed blir den undvikna klimatpåverkan större. Detta eftersom marginalel har mer än 10 gånger högre klimatbelastning än svensk medelel. I studien har en tidsperiod om 25 år tillämpats.  

Vid solcellsinstallation med placering på söderfasad och oavsett perspektiv så bidrar en solcellsinstallaton till totalt sett ”undviken” klimatbelastning, förutom i fallet med svensk medelel. Antagande om konsekvens- eller bokföringsperspektiv får således en betydande påverkan på resultatet.

[1] Slutrapport Byggnadsintegrerade solceller, HSB Living Lab. Noorwood m. fl. 2018. 

Vill du läsa hela rapporten kan du höra av dig till gerda.ingelhag@bengtdahlgren.se.