Bengt Dahlgren är med i det europeiska forskningsprojektet RECOIN

Projektet handlar om hur energiprestanda kan optimeras på längre sikt genom att bättre kontrollera hur energi fördelar sig mellan borrhål om man har en bergvärmeanläggning med flera stycken borrhål. Detta ska testas i tre olika demonstrationsanläggningar varav en är Tekniska Museet i Stockholm och deras nya visualiseringscenter Wisdome. Målet är att hitta effektivare sätt att använda borrhål för värme och kyla.

Under projektets första år har vi på Bengt Dahlgren verkat som tekniska experter och bidragit med:

• Kartläggning av energisystemet
• Installation av nödvändiga komponenter i bergvärmesystemet för att kunna testa den nya kontrollen och fördelning av värmen mellan borrhål
• Installation av sensorer, som till exempel DTS sensorer där laser används för att mäta temperatur i borrhål utmed djupet. Läs mer i relaterad vetenskaplig artikel samt LinkedIn inlägg här: https://www.linkedin.com/posts/willem-mazzotti_pdf-calibration-and-uncertainty-quantification-activity-7093326789795618816-sX0o?utm_source=share&utm_medium=member_desktop)
• Datainsamling och driftuppföljning
• Tillämpning av den utvecklade Model Predictive Control (MPC) enheten i byggnaden

Projektet finansieras av EU via programmen ERA-NET Smart Energy Systems, GEOTHERMICA, Energimyndigheten, den Schweiziska konfederationen och det tyska federala ministeriet för näringslivet och klimatåtgärder.

Bergvärmepumpar och geoenergisystem är redan ett av de absolut effektivaste uppvärmnings- och kylsystem som finns globalt. Men de kan fungera bättre! Ett potentiellt sätt att förbättra prestanda är om man lyckas styra värmefördelningen mellan borrhål så att den blir gynnsamt temperaturmässigt utan att kräva för mycket extra pumpenergi. Att implementera mer avancerade kontrollenheter är också ett område där det finns mycket potential (inte minst pga. behov av efterfrågaflexibilitet på el) så det är välkommet att RECOIN ska implementera en MPC-algoritm. Prediktiva algoritmer för kontroll kan vara av extra nytta för bergvärmeanläggningar eftersom borrhål har en så trög termisk respons.

- Att driva ett forskningsprojekt parallellt med slutskedet av ett kommersiellt projekt är en utmaning. Det kommersiella projektet har ju sina tidsramar och i slutet måste mycket till och snabbt, vilket inte nödvändigtvis passar med forskningsprojekt som har många osäkerhetsfaktorer. Att göra ändringar på värmesystemet för forskningsprojektets skull kan också leda till utmaningar med garantier mellan entreprenör och beställaren så det gäller att ha en bra dialog, säger Willem Mazzotti, Geoenergikonsult på Bengt Dahlgren Stockholm Geo AB.

I den svenska delen av projektet deltar också KTHs med Alberto Lazzarotto, NIBEs Daniel Hagberg, SGUs Daniel Sopher och Lena Persson samt Tekniska Museet med Astrid Stenberg.