Bengt Dahlgren utforskar optimal drift av smarta byggnader

Samverkan för optimal drift av smarta byggnader: juridiska, ekonomiska och organisatoriska verktyg 

Ort: Stockholm 
Kund: Bengt Dahlgren tillsammans med KTH och Karlstad Universitet mfl. 

Bengt Dahlgren, KTH och Karlstad Universitet har fått forskningsprojektet ”Samverkan för optimal drift av smarta byggnader: juridiska, ekonomiska och organisatoriska verktyg” beviljat inom ramen för Smart Built Environments utlysning ”Digitalt samhällsbyggande i praktiken”. Medsökande är Akademiska Hus, Grunditz Göransson Arkitekter, HSB Projektpartner och Kilpatrick Townsend. Projektet undersöker kopplingen mellan ny teknik och optimal drift av byggnader. 

Digitalisering och innovation relaterat till bl.a. material, produkter och metoder gör byggnadssystemen allt mer sammankopplade, vilket i sin tur gör att byggnader och städer blir mer ”smarta”. Med digital teknik kan fler system integreras, styras och följas upp, förutsatt att de kan samordnas på bra sätt. Sådana integrerade system möjliggör bättre användning av resurser, bättre data genom övervakning, och bättre inomhuskomfort. Dessutom skapas nya tjänster för de aktörer som äger, driftar och brukar byggnaderna. 

Det har dock visat sig att ny teknik som testats och verifierats i nya testbäddar, bl.a. KTH Live-In Lab, inte når sin fulla potential när den väl är implementerad och monterad. Denna ansökan ämnar därför utreda kopplingen mellan ny teknik och optimal drift av byggnader. 

Projektet syftar till att undersöka förutsättningarna för ny/smart teknik och hur kunskap om smart teknik och smarta system överförs mellan fas-, aktörs- och disciplingränser. Projektmålet är att skapa bättre förutsättningar för optimal drift av smarta byggnader. Målet nås genom att ta fram förslag på justering av t.ex. projektprocess, affärsmodeller och avtalsformer. Effektmålet är att bidra med ny kunskap om beslutsprocesser, kunskapsprocessen och informationsflöde relaterat till ny/smart teknik som främjar optimal drift av byggnader. 

Studien leds av professor Tina Karrbom Gustavsson på KTH tillsammans med Bengt Dahlgrens FoU-chef Jonas Anund Vogel. Doktor Cyril Holm på Karlstad universitet kommer arbeta med kopplingen mellan ny teknik och juridik tillsammans med advokatbyrå Kilpatrick Townsend. Akademiska Hus och HSB bidrar med kunskap relaterat till både projektledning och drift samt fysiska objekt för detaljerade studier, medan Grunditz Göransson Arkitekter bidrar med kompetens kring projektprocessen med fokus på BIM. Projektgruppen stöttas även av Förändringstid AB och Mikael Anjou. 

”Det finns stor potential med ny teknik och nya system i byggnader, men det är inte alltid så att information och kunskap om dessa system följer från idé till drift. Vi kommer undersöka hur information relaterat till nya tekniker färdas genom byggprocessen, och var den eventuellt stannar. Viktigt blir också att undersöka hur möjligheterna faktisk är att ta emot kunskap vid överlämning från produktions- till driftskede.” säger Jonas Anund Vogel 

”Plusenergibyggnader kan byggas redan idag, men byggnader produceras ofta utan större inslag av ny teknik som väsentligen kan minska energibehov och/eller miljöpåverkan. Utifrån dagens incitamentsstrukturer och regelverk är ett sådant förfarande rimligt, men inte önskvärt, och långt ifrån eftersträvansvärt om målen för Agenda 2030 ska uppnås ”  säger Tina Karrbom Gustavsson – KTH 

Utlåtande om projektet från Formas – ett forskningsråd för hållbar utveckling: 

Detta är en mycket stark ansökan med ett högst relevant projekt och stor potential att bidra med betydande nytta avseende så väl nya tillämpningar som hållbarhet. Projektet adresserar flera aktuella frågeställningar som juridiska utmaningar, samverkansutmaningar samt informationsöverföringar mellan projektfaser. Projektet har en tydlig och trovärd plan för genomförande och därför en mycket god potential. Projektet har också bred organisatorisk sammansättning som är en förutsättning för det relativt breda området.